BRAVOLessons blogg vecka 17 
Alla elever är värda fantastisk undervisning och
alla lärare är värda konstruktiv feedback!
Det är kärnan i skolans kvalitetsarbete.

Tidigare undersökningar via Lärarnas Riksförbund Lärarpanel * och Novus ** pekar på att majoriteten av landets lärare inte får feedback på det de älskar – att undervisa.
Del 5 handlar om två saker, dels om hur Skolinspektionens observationsschema används samt ett alternativt “tänk” som leder till förbättringar som påverkar elevernas inlärning i alla klassrum redan från och med första terminen. 

Det absolut vanligaste underlaget för lektionsobservationer som används i svenska skolor är det som Skolinspektionen har tagit fram. Deras observationsschema utgår från forskning om vad som är bra undervisning och handlar om allmändidaktiska kvaliteter.

Många tänker och gör så här
Många uppfattar Skolinspektionens observationsschema som mycket omfattande. Det leder till att de som använder det ofta gör noteringar i observationsschemat kring vissa delar individuellt för en lärare, kring andra delar individuellt för nästa lärare och delvis andra delar individuellt för en tredje lärare. Se illustrationen – förstora den här.

Man kan också tänka och göra på ett annat sätt – mer systematiskt
Detta tillvägagångssätt bygger på följande förutsättningar och ambitioner:

• Kollegialt lärande är målet men samtidigt är rektor enligt Skollagen juridiskt ansvarig för att undervisningen håller hög kvalitet på hela skolan.
• Om feedback till lärare är ett eftersatt område låt oss då börja med det som kan göra stor skillnad på kort tid.
• Just nu råder det lärarbrist i Sverige. Då finns det en extra anledning att säkerställa att några av de viktigaste delarna i undervisningen fungerar väl.

“Nu ska alla lärare på vår skola/i vår kommun tillsammans bli riktigt skickliga på några av de viktigaste dimensionerna av god undervisning som stöd för elevernas inlärning. Vi kommer att fokusera på en dimension i taget.”

Tänker man så här kan man ta fram en plan och olika observationsunderlag för hur man under ett par läsår tar en dimension i taget. Alla observationer under en termin har ett specifikt fokus och ett annat fokus påföljande termin – för att sedan mer och mer gå över till individuell feedback.

Tänkbara områden att börja med steg för steg – en dimension i taget:

• Undervisningens struktur – starten av lektionen och slutet av lektionen.
• Lärarnas ledarskap i klassrummet. Utan ledarskapet får det som benämns “lärarskapet” och inlärningen inte något utrymme. 
• Lärarnas teknik för att ställa frågor till eleverna.
• Lärarnas formativa förhållingssätt i klassrummet.

I vårt öppna bibliotek med olika underlag för lektionsobservationer hittar du exempel på underlag för alla dessa fyra områden. Underlag som går att välja och använda i BRAVOLesson.

Det är bland annat om hur ni kan skriva en plan för detta som du kan läsa om i vår Guide för att implementera systematiskt arbete för att undervisningen ska bli bättre och bättre. 

Ladda ner vår guide.
Boka en 30-minuters demo.

*    Skolledaren/Lärarnas Riksförbunds lärarpanel. Den osynlige rektorn. 2017
**  Successful Schools Swedens/BRAVOLessons undersökning via  Novus. Konstruktiv feedback kring undervisning. 2016

BRAVOLessons blogg vecka 13                                                                                       
Alla elever är värda fantastisk undervisning och
alla lärare är värda konstruktiv feedback!
Det är kärnan i skolans kvalitetsarbete. 

Förstora bilden – klicka här

Nu är det dags för del 4 i vår serie  

om totalt 10 delar – systematiskt fokus på bättre och bättre undervisning. 

Vissa skolor och kommuner kommer igång och arbetar med det och andra gör det inte. Vi har tidigare beskrivet att feedback till lärare inte enbart handlar om systematik utan också om att arbeta och utvecklas tillsammans – att bli sedd och känna ökad arbetsglädje. För att nå dit ser vi ett mönster; det handlar om systematik och en konkret plan.
De som kommer igång börjar med att skapa en plan och vara transparenta med både Vad som ska göras och Hur. De delar ut ansvar, sätter mål och följer upp. Inget är nytt under solen.

I vår förra blogg tog vi upp de 4 + 2 utmaningarna för att nå systematiskt fokus på bättre och bättre undervisning. Den första utmaningen handlar om prioritering – att prioritera, att frigöra och att använda tid för arbete med det som forskning visat är ett av de viktigaste karaktärsdragen för framgångsrik skola. ***

“Alla skolor arbetar med systematiskt kvalitetsarbete men få skolor har en konkret plan för bättre och bättre undervisning.”

Ladda ner ett exempel
I vår guide finns det ett exempel på en plan som hjälper er att tackla de 4 + 2 utmaningarna för systematisk feedback till lärare – för reflektion kring den egna undervisningen. Planen utgår ifrån rektors juridiska ansvar för kvaliteten på undervisningen men har samtidigt som mål att man steg för steg ska nå kollegialt lärande på riktigt – att det blir naturligt att lärare ger och tar emot feedback för att systematiskt utveckla undervisningen tillsammans. Ladda ner den med knappen nedan.

PS. Vi vet att vi har använt ordet “systematiskt” sju gånger i den här bloggen. Sorry!… men det är just det som är grejen.

***  Höög och Johansson. 2014. Framgångsrika skolor – mer om struktur, kultur, ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB.

*** Jarl, Blossing och Andersson. 2017. Att organisera för skolframgång. Stockholm: Natur & Kultur.

LADDA NER VÅR GUIDE FÖR ATT IMPLEMENTERA SYSTEMATIK

BOKA DIG FÖR NÅGOT AV VÅRA SEMINARIER UNDER SETT