Möt rektor Jessika Müller som har ett av två perspektiv på skolans undervisning

Möt rektor Jessika Müller som har ett av två perspektiv på skolans undervisning

Trolle Ljungby skola utanför Kristianstad är en liten friskola med anor – skolan är byggd 1841 och är därmed en av Sveriges äldsta skolor som fortfarande är i drift. Jessika Müller är inne på sitt andra läsår som rektor. Nu arbetar hon och lärarna mycket konkret tillsammans för att systematiskt utveckla undervisningen. Lärarna gör självvärderingar och rektor lektionsobservationer – även under corona-tider.

 

Här nedan hittar du följande i nämnd ordning

  • Kort rapport från Trolle Ljungby efter HT 2020
  • Kort rapport från Trolle Ljungby efter VT 2020
  • Om hur man använder BRAVOLesson på Trolle Ljungby skola

 

 

“Med BRAVOLesson blir vårt arbete både levande och tydligt. Dessutom samlas allt på ett och samma ställe vilket är en fördel för mig och alla på skolan.” 

Jessika Müller, rektor på Trolle Ljungby skola

 

Kort rapport från Trolle Ljungby efter HT 2020

BRAVOLesson har samtalat med Jessika Müller efter tre terminer med BRAVOLesson. På skolan besöker både Jessika lärarna och lärarna varandra enligt en mycket konkret och systematisk plan. Läs mer längre ner på sidan.

     – Trots att vi är mitt uppe i en tuff pandemi-tid och en del av personalen periodvis har varit borta så har vi genomfört observationerna vi planerat i vårt arbete. Pedagogerna fick boka om men alla har genomfört sina observationer av varandra. Alla har även haft ett didaktiskt samtal efteråt som de upplever vara väldigt givande. Vi har fortsatt med våra kollegiala möten en timma varje onsdag då vi bara pratar undervisning. Utöver det blir det även spontana diskussioner vid kaffet, säger Jessika.

När lärarna har besökt varandra har man under HT 2020 använt Skolinspektionens observationsschema del 2 om ”Individanpassning, variation och utmaning” som underlag för både observation och samtal. Även rektor Jessica har genomfört lektionsobservationer och didaktiska samtal med samma observationsunderlag men även nu börjat med del 3 om ”Tydlighet i mål innehåll och struktur”.

I samband med terminsstarten VT 2021 har Jessika tillsammans med lärarna genomfört en gemensam utvärdering av arbetet med fokus på undervisningens kvalitet. Här följer en summering av vad Jessika har berättat efter det:

  • Inför utvärderingen gav Jessika alla lärarna i uppdrag att gå in i BRAVOLesson och gå igenom sina individuella mål för att utveckla undervisningen.
  • Lärarna är mycket nöjda med att alla reflektioner kring utvecklingen av deras egen undervisning är sparat och samlat i en individuell portfolio. De tycker att det är överskådligt, användbart och levande jämfört med tidigare då det försvann på något papper i en pärm som de inte hade tillgång till.
  • Vid utvärderingen gick de igenom statistik med diagram för varje dimension i observationsunderlagen och kunde se att lärarna som observatörer av varandra mest markerar alternativen ”i mycket hög grad” och ”i ganska hög grad”. Jessika har då utmanat lärarna med frågan: ”Hur skulle våra observationer stå sig jämfört med om en utomstående observatörs uppfattning om vår undervisning – är vi realistiskt kritiska under våra observationer?” Jessika ska nu använda statistikfunktionerna för att jämföra sina egna observationer med lärarnas.
  • Den dimension som i statistiken från observationerna sticker ut som ett utvecklingsområde är studiero i klassrummet.

   – Jag är speciellt nöjd med att både jag och alla lärarna i BRAVOLesson har samlat underlagen för medarbetarsamtalen. Det är enkelt att skriva ut snygga underlag för och från medarbetarsamtalen, avslutar Jessika.

 

 

Kort rapport från Trolle Ljungby efter VT 2020

När skolavslutningen efter en Covid-19 termin och det första läsåret med  BRAVOLesson summerar Jessika fördelarna så här:

  • All undervisning blir levande, iakttagbar och lättillgänglig
  • Observationsarbetet blir tydligt när det är uppdelat i tre delar: självvärdering, lektionsobservation och didaktiskt samtal
  • Enkel dokumentation som ger lärarna möjlighet att lätt gå tillbaka och titta igenom inför målarbete
  • Lätt för rektor att se hur arbetet fortlöper i verksamheten
  • Använt till medarbetarsamtal – Inte bara papper som sitter i en pärm utan allt på ett och samma ställe – det ger både rektor och medarbetare möjlighet att förbereda sig och lätt att gå tillbaka till under läsåret.

Nästa läsår börjar man använda BRAVOLesson även på Trolle Ljungby förskolor. Dessutom har Jessika själv börjat testa BRAVOLesson App för videoobservationer.

 

 

Trolle Ljungby skolas arbetssätt fungerar så här

  • De använder Skolinspektionens observationsschema uppdelat i fyra delar. Under höstterminen 2019 började de med Del 1: Trygg. stödjande och uppmuntrande lärmiljö och under vårterminen 2020 fortsätter de med Del 2: Individanpassning, variation och utmaningar.
  • Observationsschemat är modifierat med tre kommentarfält istället för enbart ett i originalet. Ett fält för observatörens frågor och reflektioner, ett för lärarens egna reflektioner och ett för utvecklingsområden.
  • Både rektor Jessika och varje lärare har egna konton i BRAVOLesson.
  • Läraren börjar med att göra en självvärdering av en egen lektion med en del av Skolinspektionens observationsschema i BRAVOLesson.
  • Sedan gör Jessika en lektionsobservation av en annan lektion som läraren genomför och använder då även samma del av Skolinspektionens observationsschema i BRAVOLesson. I det första kommentarfältet skriver hon frågor till läraren – Hur tänkte du…? Finns det andra sätt att… ? Jessika ger också någon kort återkoppling direkt efter lektionen innan hon går.
  • I det andra fältet skriver läraren parallellt sina reflektioner kring lektionen.
  • När de senare samma dag eller vecka möts i ett didaktiskt samtal har de hunnit läsa varandras perspektiv. Då kan de tillsammans diskutera utvecklingsområden för lärande.
  • Under vårterminen 2020 har:
    – lärarna även börjat besöka och observera varandra med samma delar av Skolinspektionens observationsschema.
    – rektor också lagt in underlagen för medarbetarsamtalen i BRAVOLesson så att allt finns på ett och samma ställe.

 

Terminsutvärderingar
På Trolle Ljungby började man förra läsåret med terminsutvärdering med ett annat fokus än tidigare. Varje lärare utmanas till att komma på hur de kan utveckla sin undervisning utifrån frågan: Varför fick eleverna de resultat som de fick när jag tänkte som jag tänkte och gjorde som jag gjorde? Detta i kombination med självvärderingar, lektionsobservationer och möten varje vecka då man under en timma bara pratar undervisning gör att det händer mycket kring undervisningens kvalitet i vardagen.

En timmas möte varje måndag med fokus på bara en sak – undervisningen
Under mötena på måndagarna är det två viktiga frågor som är återkommande och som skapar nya och djupare insikter: Vad händer när jag/vi gör så här? Om vi gör så här – vad händer då? Frågorna blir konkreta utifrån lärarnas egna reflektioner och lektionsobservationerna.

 

 

“BRAVOLesson ger oss lärare struktur för det här arbetet. Det är inte bara lösryckt på papper. Det bidrar till hur jag ser på min egen undervisning och är diskussionsunderlag för struktur och tydlighet.”

Zandra Laveklint, lärare på Trolle Ljungby skola

 

“Mitt lärande som lärare sker inte utan återkoppling och feedback”
– Vårt nya sätt att arbeta stärker sammanhållningen i arbetslaget. Samtidigt stärks jag genom genom reflektioner: hur gör jag – hur gör andra? Det är kombinationen egna reflektioner och återkoppling från rektor och kollegor som gör att jag utvecklas. Vi är ju precis som eleverna lärande individer. Mitt lärande som lärare sker inte utan återkoppling och feedback. Vad är nästa steg för mig? Allt detta bygger på att vi vågar bjuda in och vågar visa varandra, säger Zandra Laveklint, lärare på Trolle Ljungby skola
– BRAVOLesson ger oss struktur för det här arbetet. Det är inte bara lösryckt på papper. Det bidrar till hur jag ser på min egen undervisning och är diskussionsunderlag för struktur och tydlighet, fortsätter Zandra.

 

Kort om BRAVOLesson på Trolle Ljungby skola
På Trolle Ljungby skola har man en skollicens. Varje lärare har ett eget konto och på skolan finns nu följande observationsunderlag inlagda för användning i BRAVOLesson. Se bild med lista nedan.
Man har modifierat Skolinspektionens underlag. Istället för ett kommentarfält med rubriken Kommentarer har man tre kommentarsfält – med följande rubriker som stöd för reflekterande samtal: 1. Reflektioner – frågor – feedback. 2. Dina egna reflektioner efter lektionen – utifrån din planering. 3. Utvecklingsområden. Nu börjar även Trolle Ljungby förskolor att använda BRAVOLesson.

Man använder följande observationsunderlag

 

Relaterade nyheter

Så gick Londons skolor från landets sämsta till de som presterar bäst

I början av 2000-talet hade Londons skolor elevresultat som placerade dem i botten av rankingen över Englands skolor. Mindre än tio år senare var de uppe i toppen av rankingen. De tog sig dit genom att man hela vägen från förvaltningsnivå satte fokus på undervisningens kvalitet och lärande i varje klassrum. Efter det har Londons skolor befäst sin roll med ännu bättre elevresultat.

År 2002 var 21 procent av skolorna i London granskade och bedömdes vara “underperforming schools” med låga elevresultat. Samtidigt var andelen “oustanding schools” med höga elevresultat i huvudstaden enbart 15 procent. 2010 var de siffrorna omvända 2 procent underperforming och 27 procent outstanding. 2015 var förhållandet 2 procent och 37 procent.

Elevresultaten sviktar – då får vi titta närmare på undervisningen
Vi vet vilken mångkulturell stad London är och utifrån vår situation i Sverige idag så förstår vi alla den dimensionen av de utmaningar som Londons skolor hade och har. Istället för att fokusera på det så valde man att betrakta situationen så här: elevresultaten som skolorna åstadkommer sviktar – då får vi titta närmare på undervisningens kvalitet för lärande. 

Lektionsobservationer i alla klassrum
Ett av de första stegen 2003 var att börja med alla de skolor som hade konstaterats vara “underperforming” – 40 skolor. På dessa skolor genomfördes systematiska lektionsobservationer i alla klassrum med samma underlag för observationerna. Med andra ord enhetliga referenspunkter på vetenskaplig grund. Utifrån resultaten från observationerna tränades de lärare som man konstaterade genomföra sin undervisning väl till att ge stöd till de lärare som man konstaterade behöva ytterligare kompetensutveckling för att utveckla viktiga förmågor. Detta stöd gavs i form av en 10-veckors intensivkurs.

Kollaborativa rektorsgrupper
En annan åtgärd vara att skapa många mindre grupper med rektorer. I varje grupp ingick både rektorer från underperforming och outstanding schools. Tillsammans utbytte de erfarenheter och utmanade varandra till att utveckla sina skolor med specifikt fokus på undervisningens kvalitet och coachning av lärare. ***

Konkret och systematiskt i Sverige – två exempel
Fler och fler sätter konkret och systematiskt fokus på undervisningens kvalitet även i Sverige. Klicka på länkarna nedan för att läsa om två exempel.

Källa: OLEVI International

Konkret och systematiskt på Kunskapsgymnasierna

Konkret och systematiskt i Ludvika kommun

100 miljoner lektioner per läsår i Sverige

BRAVOLesson logo

Skicklig undervisning i varje klassrum

 

+46 (0)10 - 516 40 90

Nu kan 6,9 miljoner lektioner på Stockholms kommunala skolor systematiskt bli ännu bättre

Det genomförs mer än 6,9 miljoner lektioner varje läsår i Stockholms kommunala skolor. Nu är det möjligt för alla Stockholms rektorer och lärare att ännu mer systematiskt sätta fokus på att utveckla undervisningens kvalitet.
BRAVOLesson har skrivit avtal med Stockholms Stad och Atea vilket gör tjänsten till en valbar del av Digitala Lärresurser – Programbanken Stockholm.

LÄS PRESSINFORMATION

BRAVOLesson logo

Skicklig undervisning i varje klassrum

 

+46 (0)10 - 516 40 90

Lektionsobservationer hos minst 7 av 10 lärare per skola under vecka 41

Del 1 
Kunskapsgymnasiernas systematiska fokus på undervisningen

Kunskapsgymnasierna har fokus på kärnan i skolans kvalitetsarbete.
Rektor och biträdande rektor kommer att genomföra observationer nu under vecka 41 samt under vecka 17 på vårterminen. Minst 7 av 10 lärare ska hinna observeras på respektive skola under de veckorna. Resultatet från observation 1 kommer att analyseras med hjälp av BRAVOLesson. Styrkor och utvecklingsområden kommer att definieras och användas i arbetet med skolornas systematiska undervisningsutveckling, samt sättas i relation till aktiviteterna i skolornas kvalitetsplaner.

Resultatet från observation 2 under vårterminen kommer sedan att användas för att se för vilka delar av undervisningen som utvecklingsarbetet leder till förbättringar jämfört med observation 1.
Utöver dessa två observationstillfällen kommer man att genomföra löpande lektionsobservationer.

      – Det övergripande syftet med kvalitetsarbetet är alltid att öka elevernas måluppfyllelse. För att nå detta är syftet att tillsammans utveckla undervisningen på ett systematiskt och strukturerat sätt, berättar Petter Enlund, Projekt- och utvecklingsledare på Pedagogik- och utvecklings-avdelningen, Kunskapsgymnasiet.

Den här terminen börjar arbetet med att:
1. Lektioner har spelats in på video. Dessa observerar rektorerna från de sju skolorna tillsammans med hjälp av verktyget BRAVOLesson för att diskutera och kalibrera hur man uppfattar vad som är kvalitet i de olika dimensionerna av god undervisning enligt Kunskapsgymnasiernas underlag för lektionsobservationer.
2. Alla rektorer och biträdande rektorer får egna konton och en introduktion till BRAVOLesson.
3. Under vecka 41 genomförs lektionsobservationer på varje skola.

Redan mot slutet av fredags-eftermiddagen V41 får alla rektorerna och Petter Enlund möjlighet att börja analysera statistiken i BRAVOLesson. Hur ser undervisningen ut på respektive skola? Hur ser den ut totalt?

      – Observationerna är tänkta att fungera som ett bra underlag för undervisningsutvecklande samtal på de egna skolorna, men också mellan skolors lärare och rektorer samt mellan lärare och lärare, säger Petter Enlund.

Nästa del om Kunskapsgymnasiernas systematiska arbete kommer att handla om insikter efter V41 och om deras underlag för observationerna – på vetenskaplig grund.

Vill ni också arbeta systematiskt? Ladda ner vår guide.

Detta är BRAVOLesson

BRAVOLesson logo

Skicklig undervisning i varje klassrum

 

+46 (0)10 - 516 40 90

Del 8 av 10. Sex möjliga mål för det här läsåret och för kärnan i skolans kvalitetsarbete

Skolans systematiska kvalitetsarbete handlar bland annat om att skapa en struktur i undervisningsprocessen som över tid blir en delad kultur med normer och föreställningar – “så här gör vi”. *  **
Det handlar om saker som planering, bedömning, analys och hur undervisningen genomförs. Det senare – fokus på bättre och bättre undervisning – anser många vara kärnan i skolans kvalitetsarbete. Hattie konstaterade att de 20 viktigaste sakerna för att förbättra elevernas lärande alla handlar om hur läraren tänker och gör i klassrummet. ***

Med det som bakgrund blir följande mål möjliga för läsåret 2019/2020 – trots alla utmaningar som skolan har i vardagen:

  • Att alla skolledare fokuserar på rollen som pedagogisk ledare – rättsgaranter för undervisningens kvalitet.
  • Att vår verksamhet är organiserad så att all personal har möjlighet att delta i kollegialt lärande och besöka varandra för att tillsammans löpande förbättra undervisningen. 
  • Att kärnan i skolans kvalitetsarbete har blivit systematiskt.
  • Att utvecklingen av undervisningen vilar på evidens och vetenskaplig grund kring dimensioner av god undervisning.
  • Att vi har rutiner för introduktion av nya lärare, vikarier och obehöriga lärare. 
  • Att vår statistik visar att undervisningen under läsåret har utvecklats inom flera viktiga dimensioner av god undervisning. 

Läs mer i vår guide om bakgrunden till de här målen och om hur man implementerar systematiskt arbete för att undervisningen ska bli bättre och bättre. I guiden kan du även läsa om vilka mål som är möjliga för nästa läsår.

“Vi ska inte tala om eleverna i sig utan om hur de ska undervisas. Vi ska inte tala om undervisningen i sig utan hur den påverkade eleverna.”​ ​
Helen Timperley

LADDA NER VÅR GUIDE TILL SYSTEMATIK

 

* Jarl, Blossing och Andersson. 2017. Att organisera för skolframgång. Stockholm: Natur & Kultur.
** Sveriges Skolledarförbund. 2019. En ledande profession – Kärnan i vårt yrkeSkolledarförbundets hemsida.
*** Hattie, John. 2009. Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. London – New York: Routledge. 

 

BRAVOLesson logo

Skicklig undervisning i varje klassrum

 

+46 (0)10 - 516 40 90