3.7 Norge. Vurdering av egen praksis stottendere lasjoner
Publicerat av Udir som är Norges motsvarighet till Skolverket.
Publicerat av Udir som är Norges motsvarighet till Skolverket.
Publicerat av Udir som är Norges motsvarighet till Skolverket.
Publicerat av Udir som är Norges motsvarighet till Skolverket.
Detta observationsschema har utvecklats från Ofsted-kriterierna för effektiv undervisning.
Det tillhandahåller IKT-relevanta kriterier för användning vid observation av IKT-lektioner inom engelska primaryschools. Framtaget av den oberoende IKT-pedagogen Ian Brewer.
Framtaget av Andy Goodeve som tidigare var rektor på GoldsmithPrimarySchool i Walsall.
Detta observationsschema utgår ifrån det som Ofsted, Englands motsvarighet till Skolinspektionen, använder. Publiceratav National Centre for for Excellence in the Teaching of Mathematics.
Detta är ett observationsschema från Cheltenham Girls’ High School i Australien. Det utgår ifrån och är kopplat till standards från NESA som är deras nationella myndighet för standards inom utbildning.
En av flera mallar för lektionsobservationer som Kumla kommun använder i sitt systematiska kvalitetsarbete.
Tidningen The Economist hade i juni 2016 ett temanummer om läraryrket i nutid och framtid med ett internationellt perspektiv. Av någon anledning har tidningens artiklar gått under den svenska skoldebattens radar.
Till att börja med så avlivar artikeln den myt som allmänt har gällt inom hela västvärlden – att man föds till att bli en bra lärare. Antingen så har man det eller så har man det inte. Förvisso kan man ha goda eller mindre goda anlag precis som med allting annat i livet. Vi är alla olika, men en riktigt bra lärare har utbildning i botten som kompletteras med träning, erfarenheter och feedback… mer träning, erfarenheter och feedback. Lärarens metoder och arbetssätt kan förfinas och förbättras. Sätten att undervisa bättre, och till och med mycket bättre, kan alla lärare träna på och lära sig.
Det finns idag skolor, skolorganisationer och skolmyndigheter som använder statistik och erfarenheter från till exempel kognitiv beteendevetenskap, från sjukvården och från coaching inom elitidrottens värld för att kunna erbjuda bättre lärare. Man öppnar upp klassrumsdörren med inställningen att läraryrket och undervisning inte är en gåva utan ett otroligt komplext och vackert hantverk som man tillsammans och med feedback kan utföra bättre och bättre.
Artikeln tar också upp fakta, erfarenheter och data från olika skolor och undersökningar från världens olika hörn. En av dessa är skillnaden i hur mycket mer kunskap högpresterande lärare levererar jämfört med lågpresterande under en och samma termin (Hanushek, 2011).
Det finns all anledning att läsa detta från The Economist oavsett om man är lärare, rektor, förvaltningschef, skolpolitiker, förälder eller elev. I artiklarna – för de är två – hittar alla perspektiv för att lyfta både skoldebatt, skolutveckling och undervisning i Sverige.
Forskningen kring framgångsrika skolor visar bland annat att rektorer som knyter ihop resultaten med vad som faktiskt händer i klassrummen når goda elevresultat. Systematik kring lektionsobservationer och kollegialt lärande är en av delarna i Modellen från Successfuls Schools.
Editorial: How to make a good teacher
Article: Teaching the teachers
Skicklig undervisning i varje klassrum
Under våren har vi förlanserat BRAVOLesson. Nu lanserar vi BRAVOLesson på riktigt. De första skolorna och kommunerna sätter igång nu i augusti. Häng med och ta ert nästa steg i det systematiska förbättringsarbetet – ta ett steg för bättre och bättre undervisning.
Klicka för att titta på videon här
Skicklig undervisning i varje klassrum