Vi har samtalet med Fredrik Sjövall, rektor på Kumlaby skola i Kumla. Under samtalet med Fredrik var även Åsa Granberg med. Hon arbetar som specialpedagog på Kumlaby skola. Efter intervjun har Fredrik lämnat skolan eftersom han fick erbjudande om att som rektor ta hand om NTI-gymnasiet i Karlstad. Där har Fredrik börjat under HT 2018.
Kumlaby skola har ett elevunderlag som innebär stora utmaningar. Den årskull som slutade 9:an i juni 2018 har gjort en resa från motsvarande drygt 70 procents gymnasiebehörighet efter årskurs 7, via drygt 80 procent efter årskurs 8, till över 90 procent vårterminen i 9:an. Rektor Fredrik Sjövall har jobbat mycket systematiskt med lektionsobservationer och feedback till lärare sedan 2015/2016.
– BRAVOLesson ger mig som pedagogisk ledare en tydlig och enkel översikt över organisationens styrkor och utvecklingsområden. Jag använder de uppgifter jag lagt in i systemet vid coachande samtal med pedagogerna för att våra elever ska nå en högre måluppfyllelse, säger Fredrik Sjövall.
- Fredrik om hur han började med fokus på undervisningen på sin skola
– Jag började den första oktober 2016 men fanns ju här en eller två dagar från augusti 2016. Så redan innan jag började här hade jag haft alla lära-känna-samtal. Jag hade också fått förklara hur jag “tänkte skola”. Den första oktober 2016, då var det verkstad på en gång och jag tror jag gjorde mitt första lektionsbesök den andra oktober. Jag ville att man skulle kunna se att nu kom det en rektor som vill vara tillsammans med personalen och som vill synas i verksamheten. Det var givetvis viktigt för mig att lära känna personalen men även att vara synlig bland eleverna. De vet vem jag är.
- Fredrik om hur lärarna reagerade
– När jag gjorde mitt andra lektionsbesök sa läraren att ”nu har du slagit alla rektorer jag haft om man slår ihop dem i en klump. Nu har du redan gjort två lektionsbesök och under 30 år som lärare har jag tidigare bara haft ett lektionsbesök. Nu har du slagit allihopa tillsammans”. Det var givetvis också någon som tyckte “vad ska han göra här och ska han lägga sig i?”. Men i och med att jag jobbar mycket med att framförallt lyfta goda exempel så tyckte fler och fler att det var jättekul att bli sedd och att någon har sett att jag har gjort bra saker.
- Fredrik om det här med medarbetarsamtal
– I alla kommuner är ju yrkesskickligheten en sak som ska tas upp under medarbetar- och lönesamtalen. Jag förstår inte hur många rektorer kommer undan med det där om de aldrig är ute i klassrummen. Här kan vi ha riktiga diskussioner kring ”det här är jättebra men det här kan du utveckla”. Vi har pratat om de sakerna hela året. Då blir det inget konstigt. Vi kan också sätta tydliga mål: om du förbättrar det här så kan det synas i lönekuvertet. Det blir jättetydligt och jättebra!
- Fredrik om hur han genomför observationer och samtal
– Mina lektionsobservationer är oanmälda men väl planerade. Det syns i min kalender som är öppen för alla personal. Det är det första jag lägger in i almanackan om man kollar två veckor framåt. Då ska jag på det här först och sen kan jag åka till förvaltningen. Om de kallar därifrån ska det mycket till för att jag flyttar på observationer som redan är planerade. De är planerade men jag tillåter mig själv en viss flexibilitet. Kanske man ser något väldigt speciellt på en mattelektion och då vill jag gå och titta på en annan mattelärare också för att se samma sak. Jag försöker ofta planera så att jag genomför observationerna mer ämnesvis för att mer kunna dela med mig av goda exempel som jag lägger märke till.
- Mer om hur Fredrik tänker och planerar
– Normala veckor när det inte är lovdagar eller avslutningar så är det minst tre besök i veckan, det är minst. För har jag bestämt två så behöver jag planera in fyra så att jag är säker att jag oavsett vad som händer är ute i klassrummen och gör två besök. För jag gillar det här. Det är ett sätt att tänka för mig själv. Det här är ändå en väldigt viktig sak! Jag kan tycka att jag borde kunna göra två om dagen men det kan jag inte. Det är ju det här som är det roliga. Jag tror att man måste vilja finnas bland eleverna om man ska jobba både som lärare och rektor. Så tänker jag.
- Fredrik om observationsunderlag
– Jag använder det som Kumla kommun har tagit fram, det som kallas ”Observationsunderlag för formativa processer”. Observationsunderlaget omfattar sex viktiga dimensioner kring formativt arbete och en genomtänkt lektionsstruktur. Jag jobbar med det inne i BRAVOLesson. Jag använder samma observationsunderlag hela tiden. Det tycker jag är viktigt för då vet alla lärarna vad vi tillsammans fokuserar på. Dessutom är jag lite mattenörd och tycker om den statistik jag kan få ut från BRAVOLesson. Att titta på det ger mig och alla på skolan ytterligare perspektiv.
- Åsa om vad de ser för utvecklingsområden under lektionerna
– Ledarskapet! Som lärare kan man helt enkelt inte varit tydlig nog i sina signaler med vad man förväntar sig av eleverna. Många lärare behöver lite strukturstöd. Det är ganska enkelt att implementera om man läraren accepterar att de behöver hjälp med det. När de märker att vi inte är där för att stjälpa utan för att hjälpa och stötta – att det ska bli bättre och bättre. Det är så vi har fått, som vi känner det, ett fint klimat här tror jag.
- Fredrik och Åsa om kopplingen till resultaten
Fredrik: – Det också väldigt viktigt i kombination med att vi tillsammans via InfoMentor (lärplattform) kan se att resultaten går upp. ”Vilket fantastiskt jobb ni har gjort!” Så varje gång det går uppåt hittar vi alltid de positiva bitarna. Vi har bland annat pratat med slöjdlärarna “att ni är ju grymma!”. Även om vi i slöjd fortfarande ligger efter resultaten på andra skolor i kommunen har det i alla fall gått upp jättemycket. Det är det man måste visa. Det är samma elever och resultaten går upp, då måste ju någonting av det vi gjort spelat roll.
Åsa: – Det vi har jobbat mycket med är strukturförändringar: ”hur jobbar du med att bedöma? Hur kommunicerar du för dina elever att det är det här jag bedömer?” Vi har implementerat nya strukturer där en del är våra rutiner kring lektionerna.
Fredrik: – Det stämmer. Det funkar inte att säga att “idag ska vi jobba vidare. Slå upp sidan 103 och gör 20 tal.” Vad är tanken? Varför gör vi det här? Vilken inlärning sa ske? De som redan kan innehållet på sidan 103. Varför ska de sitta och räkna på det?
- Fredrik och Åsa om hur arbetet påverkar eleverna
Fredrik: – Det påverkar väldigt mycket det som sker i klassrummen, men även hela skolmiljön. Det påverkar till exempel studieron. Normalt är den god men vi reagerar direkt och vi kan till exempel ändra rastvaktsschemat i något arbetslag där vi normalt inte har några för det har inte behövts. Det som startar på rasterna tas ofta med in på lektionerna och vi tappar en massa lektionstid. Så att det påverkar dem väldigt mycket. Dessutom påverkar det dem på så sätt att de ser mig och specialpedagogerna väldigt mycket.
Åsa: – Eleverna säger också att deras upplevelse är viktig. De märker att vi är engagerade och närvarande, vilket innebär att de också kan dela med sig av sina egna upplevelser.
- Fredrik om varför han använder BRAVOLesson
– Det är ett viktigt verktyg för mig i vardagen och en viktig del i hela vårt systematiska förbättringsarbete. Jag tycker det är ett utmärkt bra instrument. Det är lätt att förbereda sina lektionsbesök och det ger en snabb sammanställning inför samtalen efter varje besök. Jag har allt på ett och samma ställe och inte på en massa papper på olika ställen. Jag får snabbt ut statistik för mer överblick. Sedan ligger ju det i linje med digitaliseringen av skolan. Det väldigt bra att jag kommer till lektionen med en dator för att anteckna. Jag ska vara det goda exemplet i sådana situationer också. Jag kan inte säga att vi ska digitalisera skolan, påpeka det för lärarna och sedan föra anteckningar på papper. BRAVOLesson är användarvänligt också. Bra och smidigt på alla sätt och vis. Det är även ett viktigt komplement till de elevresultat som vi får fram från vår lärportal.
