Svensk skolkultur håller på att ändras. Fler och fler skolledare vill sätta fokus på undervisningens kvalitet genom att titta på den, se vad den leder till och utveckla den tillsammans med lärarna.
Sveriges nya observationsunderlag, Undervisningsskicklighet i praktiken, för att utveckla skicklig undervisning får nu även internationell uppmärksamhet. Hjärnan bakom Londons skolors turnaround från att på 2000-talet vara de sämst till att bli de bäst presterande i England, Professor Sir George Berwick, beskriver det som innovation för svensk skola.

Utveckling i dialogform och kollegialt lärande var bärande delar när man i London 2002 började att besöka varje klassrum. Utifrån evidens hade man inför det först definierat vad som var skicklig, god, tillfredsställande och undermålig undervisning samt tränat alla rektorer till att vara förtrogna med och behärska detta.

Det som George Berwick har sett i det nya observationsunderlaget är de tydliga iakttagbara läraraktiviteterna som finns beskrivna på fyra nivåer för var och en av underlagets tio dimensioner som enligt forskning leder till lärande. Arbetet med att genom mer än 1800 lektionsobservationer mejsla fram och pröva det nya underlagets innehåll är innovation jämfört med de få observationsunderlag som svensk skola hittills haft tillgång till. Nu kan lärare och rektorer slippa att försöka samtala kring otydliga bedömningsord som “… i ganska hög grad… i mycket hög grad” som tidigare observationsunderlag ofta innehåller.

De data man kan få fram med det nya observationsunderlaget, på skol- och organisationsnivå, kan dessutom bidra till ett helt annat djup i de kvalitetsdialoger som genomförs i många skolkommuner. Dessa kan nu konkret handla om styrkor och utvecklingsområden kring “sanningens ögonblick” – undervisningens kvalitet för elevernas lärande. 

Läs Professor Sir George Berwicks blog 

Läs mer om Undervisningsskicklighet i praktiken

I februari började skolor använda Sveriges nya evidensbaserade observationsunderlag för att se, prata om och utveckla skicklig undervisning som leder till lärande – Undervisningsskicklighet i praktiken. Underlaget har prövats under mer än 1800 lektionsobservationer sedan 2017.
De många observationerna visade att för 9 av 10 lärare är det viktigaste utvecklingsområdet att uttrycka lärandemål – inte bara vad som ska göras under lektionen utan vilket lärande det ska leda till – och att sedan kontrollera att eleverna har förstått lärandemålen. En högaktuell detalj i undervisningen med tanke på de nya kursplanerna som börjar gälla nästa läsår.

Varje vecka väljer nu skolor och kommuner det nya underlaget för att långsiktigt utveckla undervisningens kvalitet. Här är två röster från de som använt underlaget redan den här terminen.

”För rektorer är det ett verktyg för att på riktigt kunna vara pedagogisk ledare. Redskapet är tankeväckande, tydligt och enkelt att använda. Det bidrar till det kollegiala lärandet – vi blir bättre på att undervisa!”
Kajsa Andersson-Lundblad, FoU-chef UBK, Norrköpings kommun

”Mina lärare och jag har systematiskt arbetat med Skolinspektionens observationsschema, men möjligheterna att komma vidare med det är nu uttömda. Med det nya underlaget kan vi fortsätta att utveckla vår undervisning. Vi pratar nu mer om lärandet än bara görandet.”
Jessika Müller, rektor på Trolle Ljungby skola

Den största fördelen med det nya observationsunderlaget är att det innehåller konkreta iakttagbara läraraktiviteterna som beskriver fyra olika nivåer av skicklig undervisning för var och en av underlagets tio dimensioner. Se exemplet för den första dimension på bilden ovan: Mål som utgångspunkt för lärande. Dimensioner som svensk och internationell forskning gång på gång över tid visat leder till lärande. Exemplet visar också att underlaget inte har några bedömningsord (“… i ganska hög grad… i mycket hög grad”) som andra observationsunderlag vanligtvis har och som i princip ingen har någon samsyn kring.

Läs mer om underlaget och beställ här
för din skola och alla lärarna – bästa sommarläsningen i hängmattan inför kollegialt lärande nästa läsår.